Att förlita sig på observationer från provgropar kan vara en riktig fallgrop i vissa situationer. Provgropar är väldigt nyttigt för flera olika typer av frågeställningar. Men man kan också förledas att dra helt felaktiga slutsatser. Nedan följer lite uppgivenhet och reflektion.
Jag jobbar ju med grundvatten och det kan vara utmanande eftersom det oftast inte syns. Ser du grundvattnet kan man fråga sig om det fortfarande ens är grundvatten om man ska raljera lite (då har det ju tagits upp ur jordens porer eller bergets sprickor). Jag är själv är så van att konceptualisera kring grundvatten och massa olika frågor kring det, att jag ofta glömmer vilken kunskap och förståelse andra har kring grundvatten. Lite samma sits är nog exempelvis geotekniker i när det handlar om stabilitet för skred och ras, för de farliga glidytorna syns ju inte för blotta ögat utan det är först när det gått katastrofalt fel som man ser något.
Jag, och andra i min roll, är den som tjatar om grundvatten i projekt. Det finns två sätt att tjata om grundvatten: antingen för att det utgör ett hot mot stabiliteten eller konstruktionen, eller att det inte får sänkas för att inte orsaka risk för skada i omgivningen. Båda sorternas tjat piskar upp en stämning av att det är något verkligt viktigt det här grundvattnet om man tjatar ihärdigt, vilket ibland krävs. Ofta har man båda typerna av problem i ett projekt, både att grundvattentrycknivån utgör ett hot mot anläggningen och att det hotar omgivningen om man sänker av grundvattentrycknivån. Det kan ju upplevas som en fullständig motsättning, som en olöslig ekvation. Så när schaktarbetena väl utförs tror jag att jag har råkat skapa en förväntning hos andra att de ska få märka av det här omtalade grundvattnet nu när de schaktar. De som är ute på platsen förväntar sig att märka av och se det här omtalade grundvattnet på något sätt. Tänk då vilket antiklimax det kan bli…
Det kan ju absolut hända att grundvattnet faktiskt märks av, via inläckage och olika pumpningsinsatser som krävs. Speciellt märkbart och utmanande kan det vara i isälvsmaterial eller om man borrar på vattenförande sprickor med högt tryck. Är schaktet i lera så har man däremot en helt torr schaktgrop (eller provgrop) så länge det inte regnar och fylls på via ytlig avrinning eller översta fyllningslagret. Då får jag ibland höra att det är snustorrt i schaktgropen och något grundvatten finns inte! Det som då inte gått fram tillräckligt tydligt är att det känsliga grundvattenmagasinet med en trycknivå som både orsakar risk för hydraulisk upplyft och samtidigt inte får störas, finns under det tätande lerlagret. Alltså, grundvattnet som det är så mycket fuzz about kommer aldrig att synas i schaktet och schaktbotten är i lera. Men just den detaljen verkar det ibland bara vara jag som är medveten om.
Så ute på bygget står man kanske med snustorra (kruttorra?) schakter och drar slutsatsen att allt det där tjôtet om grundvatten har ju hydrogeologen fått om bakfoten, det är ju helt torrt så länge det inte regnar! Det har man ju visat med procgropar och/eller riktiga schakterna. Helt torrrt! Idogt arbete för att få grundvatten på agendan får platt fall och omvänd effekt när torra schakter i lera blir ett praktiskt bevis för det inte finns något grundvatten. Kanske börjar beställaren också undra lite över om det varit värt allt arbete och all oro kring tillståndsplikt som jag matat dem med. Jag suckar lite och vill förklara bättre men mina förklaringar tas kanske för bortförklaringar. Jag häpnar över hur dålig koll jag har på vilken bild som råder och vilken bild jag har förmedlat, eller misslyckats att förmedla. Kanske förvånas jag också över att andra inte hade samma självklara bild av grundvattensituationen som jag.
Erfarenheterna ovan beskriver risken att de som är på plats drar felaktiga slutsatser baserat på att schaktbotten är torr. Det kan fortfarande finnas ett känsligt (för tryckstörningar) grundvattenmagasin under leran och det kan finnas ett grundvattentryck som riskerar att lyfta schaktbotten. Men något vatten syns inte eftersom det är ett tätande lerlager emellan. Detta är en större pedagogisk utmaning än vad jag trott.
Att provgropar kan vara fallgropar bygger på samma orsak som schakterna beskriva ovan. Provgropar har dock ytterligare ett moment av fallgrop i sig, och det är det att de står öppna en väldigt kort tid. Det kan då vara så att provgropen är gjord i en ganska låggenomsläpplig friktionsjord. För en låggenomsläpplig friktionsjord skulle det ta så lång tid att leda fram den volym vatten som krävs för att fylla upp gropen att man aldrig hinner observera någon grundvattenyta i gropen.
Min egen fallgrop är… Ja, jag vet inte om det är att jag förklarat för lite eller för mycket. Ibland när jag lägger manken till och förklarar så får det helt motsatt effekt, jag framstår som osäker och okunnig och beställaren eller byggaren är tämligen ointresserad. Eller ska jag bara inte bry mig? Men jag landar nog i att det finns ett behov att sprida kunskap, och kanske egentligen tydliggöra i allmänt använda, lästa och refererade texter. AMA kanske, får in ökad tydlighet kring att det kan finnas flera olika grundvattenmagasin i vertikalled. Jag får fundera vidare i största allmänhet. Och man ska tänka på att det är ytterst få personer som är så insatta i grundvatten som vi som jobbar med det, vi har ibland svårt att förmedla det vi jobbar med på ett begripligt sätt.
Tips till dig som jobbar med schakter och grundvatten och vatten ute på byggen: https://byggtjanst.se/bokhandel/bygg-teknik/konstruktion/lanshallning-vid-schaktningsarbeten
Lästips om provgropsgrävning som undersökningsmetodik, Trafikverkspublikation: http://trafikverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1364246/FULLTEXT01.pdf
