Ute i fält på uppdrag är man detektiv. Grundvattendetektiv. Eftersom jag gillar både Leif GW (groundwater) Persson och Sherlock Holmes känner jag mig gärna som Sherlock GW. När man är ute på plats så gäller det att inte bara vara ute på plats, utan att ha på sig glasögonen. Grundvattenglasögonen. Lägga märke till detaljerna och dragen som berättar något om hydrogeologin. Jag vill skicka med er detektiver några saker att titta på när ni är ute på platsbesök eller fältarbete:
- Vegetation
- Topografi och markbeskaffenhet
- Flöden
- Markanvändning och markbeskaffenhet
Vegetation
Titta på vad det är för vegetation och framförallt om vegetationen ser tydligt annorlunda ut någonstans. Det kan vara i lågpunkter, nedanför sluttningar etc. Ser grönskan annorlunda ut i något område eller i en fläck, då kan det vara ett tecken på avvikande förhållandena. Exempelvis växter som trivs i fukt, så som starr, där de samlas kan det antingen vara ett tätande lerlager strax under som gör att vatten blir stående, eller ett utströmningsområde för grundvatten då gärna i eller nedanför en sluttning. Är området lite torrt men grönskan extra grön i ett område? Det kanske beror på utträngande grundvatten eller högre grundvattennivå, ett källflöde.
Så om det är vinter då, funkar inte det här detektivarbetet? Jo då, då kan du hålla ögonen öppna efter fläckar som är våta trots att det är minusgrader och kallt.
Vissa lövträd gillar fukt och blött, vissa inte. Här kan man nog läsa på avsevärt om olika trädarters preferenser. Som till exempel att askar gärna växter vid rörligt, ytnära grundvatten och att klibbal gillar närhet till vatten.
Är du vid barrskog? Dominerar gran eller tall? Tallar trivs mycket bra i sand, vilket inte gran gör eftersom deras rotsystem inte får så bra fäste där. Tallar kanske finns på större sandavlagringar eller i områden med svallsand. Granar trivs bra i morän, gärna ett tunt moräntäcke på berg.
Topografi
När Sherlock GW Holmes är ute i fält på grundvattenuppdrag passar han på att studera topografin: höjdförhållandena och lutningen. Saker som är väldigt svåra att se på plankartor (höjdlinjer hjälper förstås) och även svårt ibland att se från google maps street view…
Topografin berättar om hur både vatten och grundvatten rinner i omgivningen. Höjdområden som till exempel områden med lövskog mellan lägre, flackare områden med åker eller äng kan visa andra jordarter och speciellt att berget sticker upp. Uppstickande områden där berget går upp kan avgränsa jordlager och grundvattenmagasin.
Spana extra noga efter berg i dagen. Ser du berghällar som skymtar som gråa små släta fläckar i vegetationen? Då har du antagligen berg i dagen är mycket nära till berg. Om det inte råkar vara ett block förstås. Se dig om i omgivningen, verkar det finnas mycket block? Eller så sticker berget upp väldigt tydligt.
Berget går upp i dagen som en brant vägg. Svårt att missa. 
Berget tittar upp genom sanden, rundat och polerat av inlandsisen.
Identifiera också lågpunkterna. Det är mycket sannolikt att det är blött där eller till och med finns ytvattendrag. I vilket riktning rinner vattnet? Står vattnet still?
Flöden
Som detektiv på plats i fält kan det vara värdefullt att spana efter flöden. Vattenflöden av alla de slag. Om du identifierar vilka vatten som kommer in på området och vilka som går ut från området, och försöker bedöma deras storlek, så kan du få ett hum om… ja, vattenbalansen. Inte säkert att det är till direkt nytt, men alltid en bra övningen att göra. Bäckar, diken, läckage genom sprängstensfyllnader. Ser du en damm, vattensamlingen eller liknande ska du också försöka se om den har både inlopp och utlopp eller endera eller ingetdera.
Vattendrag som gömmer sig i vegetationen en nederbördsfattig julimånad. 
Del av en renoverad vägs vattenhantering. Litet flöde i botten under grov sprängsten. Lätt att missa flödet. 
En undanskymd vägdagvattendamm.
Har du identifierat en vattensamling så som en damm ska du också studera växtligheten och botten. Att försöka bedöma djupet kan också vara bra. Vad är det som växer i och kring dammen? Någon som kan avslöja något om temperatur eller vattenkvalitet? Utströmmande grundvatten håller ganska konstant temperatur kring några plusgrader (kanske 8 grader). På sommaren är vatten från marken kallt, på vintern eventuellt varmt. Kan du vara så att du har med en källa att göra? Om du inte har hittat något inlopp till vattensamlingen. I så fall har du ett bra mått på grundvattennivån lokalt. Studera botten i vattensamlingen. Ser du några virvlande rörelser i botten? Som vatten som kokar upp i en kastrull, virvlar på botten innan det börjar bubbla. Det är uppåtströmmande vatten, sannolikt grundvatten som strömmar uppåt genom botten.
Ser du mystiska rör som vatten kommer ut ur, vertikala rör eller horisontella rör, försök bedöma storleken på flödet. Och hur ser vattnet ut? Järnutfällningen i närheten? Som mästerdetektiv smakar du dock inte på vattnet, men en liten sniff kan inte skada. Eller det kan det i ovanliga fall, beroende på om det finns någon förorening, men i så fall borde du redan veta om det. Får vi hoppas.
Oavsett typ av flöde ska du alltid försöka bedöma storleken på flödet. Föreställt dig ett imaginärt decilitermått, litermått eller plasthink. Hur många sekunder skulle vattenströmningen ta på sig för att fylla ditt imaginära kärl? Denna övning är betydligt svårare för vattendrag, funkar bäst på vatten som kommer ut ur rör.
För att uppskatta flödet i en bäck kan man testa med ”apelsinmetoden”, mycket likt Nalle Puh:s pinnmetod. Finns säkert detaljer man bör läsa på men man behöver mäta upp upp arean på tvärsektionen i vattendraget (går hyfsat med stövlar och tumstock) och sedan ta tiden det tar för en apelsin (eller dylikt) att flyta en viss sträcka. Lägg tid på detta om det bedöms vara värdefullt för frågeställningarna i uppdraget, annars kanske inte 😉
Markbeskaffenhet
Hur ser omgivningen ut förutom ovanstående?
Åkermark, skog, branta höjdskillnader, flackt, brukat, bebott, exploaterat, onaturligt plana områden, stora vattendrag, branta slänter, sprickor i asfalt, skredärr, raviner, vattendrag?
Ser du några märkliga brunnar eller brunnslock på oväntade ställen och verkar de hänga ihop? Kan du höra vatten i dem? Ser du några gamla grundvattenrör eller portrycksmätare – kikar närmre efter märkningar, lock, testloda och du har lod. Vägar eller järnvägar – kan vara värt att kolla efter markundersökningar från dem.
Sammanfattning
Saker ovan är exempel på detaljer som kan bidra till en god förståelse för hydrogeologin och ge input till frågeställningar i uppdraget. Att alltid titta efter sådana saker när man är ute på plats är en god vana och en god investering. Fota och filma! Foton kan göra presentationer och rapporter mycket bättre och filmer kan du skicka till kollegor för en gemensam bedömning av exempelvis flöde.
En rutinerad grundvattendetektiv som Sherlock GW Holmes har naturligtvis dessutom studerat geologisk och topografiska kartor innan fältbesöket. Lycka till vid ditt nästa fältbesök!