Recept på en konceptuell modell

Vad en konceptuell modell är kan vara lite diffust till en början i karriären, sedan etablerar sig synen på den konceptuella modellen mer och mer tills man kanske glömmer hur diffust det är. Det finns många tips och medskick man vill göra på temat, och också mycket att lära sig allteftersom. Jag kommer nog att göra flera inlägga på temat konceptuell modell.

Vi pratar om att det är så viktigt med konceptuell modell. Hur gör man den och hur ser den ut? Det finns inte ett rätt svar på det men om man försöker sig på ett recept så kanske det kan vara ungefär så här.

Ingredienser

• Penna och papper eller dylikt. Gärna färgpennor.
• Information om vad som ska byggas/anläggas/besvaras.
• Dator/telefon och:
  • SGU:s kartvisare,
  • Karta med topografi och gå lite street view om du inte är på plats,
  • VISS – länsstyrelsernas vatteninformation i kartlager.

Gör så här

1. Sätt dig in i vad som ska byggas/göras/besvaras på platsen och i uppdraget. Du behöver kunna tänka in det i din konceptuella modell för att bedöma vad som kan hända när det som ska göras görs.
2. Titta på en karta. Var är platsen, hur ser det ut i omgivningarna, var finns vägar, järnväg, bebyggelse, skog, åker, vattendrag och liknande. Detta ger dig information både om geologi, vattenförhållanden, möjliga skyddsobjekt och möjliga riskobjekt.
3. Gå in på VISS och titta efter grundvatten- och ytvattenförekomster med miljökvalitetsnormer och vattenskyddsområden. Detta ger dig viktig information om skyddsobjekt och speciella förhållningsregler som kan behöva beaktas.
4. Titta på jordartskarta, jorddjupskarta, grundvattenkarta, grundvattenmätserier i SGU:s kartvisare. Detta ger dig geologiskt underlag för att bedöma grundvattenmagasin (grundvattenförekomster i VISS ovan är endast de större som är klassade, det finns grundvatten överallt i marken och kan finnas väldigt många andra grundvattenmagasin som är av vikt för din uppgift).
5. Bestäm dig för vilka grundvattenmagasin som finns, hur de ligger i förhållande till varandra, jord- och bergarters inbördes ordning i vattenförande förmåga och möjliga kommunikation mellan ytvatten och grundvatten. Bestäm dig för vilka som spelar roll för de aktuella frågeställningarna.

Man kan behöva säga mycket mer om hur man gör detta. Lite mer utbroderat finns det beskrivningar i denna artikel: https://www.grundvattenspecialisten.se/kunskap/magasinstyper/

6. Finns det undersökningar att tillgå (kanske har utförts nu baserat på din konceptuella modell från föregående steg) så lägg till information från dem till din konceptuella modell.

Det finns ytterligare saker man kan titta på och bedöma för att öka detaljeringsgraden i den konceptuella modellen, dessa tas upp i ett senare inlägg.

Uppdatera

Sannolikt är det så att ju mer och längre du jobbar med uppgiften och platsen, desto fler pusselbitar kommer du att få till din konceptuella modell. Förnya modellen allteftersom, både i ditt eget huvud och i redovisningar. Ibland kan det häda att man låser sig lite vid sin ursprungliga tolkning och råkar bortse från ny eller annan information som indikerar något annat än din första idé.

Redovisa

Rent visuellt brukar det sluta med att jag (och de flesta tror jag) redovisar grunden för den konceptuella modellen som sektioner med tolkningar och utförligare beskrivning i text och kanske parameteregenskaper i tabell eller skissade på sektionen. I mer komplexa fall kan kanske ganska mycket text och sammanställning av information krävas för att övertyga, i andra fall kan en enkel skiss räcka. Redovisningen beror på vad för produkt det ska bli och hur mycket du behöver argumentera och motivera. I de allra enklaste fallen räcker det kanske men att bestämma sig för om magasinet är öppet eller slutet, exempelvis om du ska utvärdera ett hydraulisk test.

Oavsett är det bra för egen del, både för förståelse, granskning och för att kunna gå tillbaka, att dokumentera sin konceptuella modell på något sätt.

• 

• 

• 

•